Det är mycket nu…

Det är mycket som händer på jobbet just nu. För bara några veckor sedan skrev jag att jobbet började kännas roligt och intressant igen i och med att vi skulle se över säkerheten vad gäller mobiltelefoner. Spännande och intressant i mitt tycke även om många nog tycker det låter hur tråkigt som helst. Men sådan är jag. Det extra ansvar som det innebär att se över hela arbetet är verkligen stimulerande och jag känner att jag går framåt på jobbet igen och inte bara står stilla på samma fläck.

Men det slutar inte där utan vi har också infört ett nytt ärendehanteringssystem som är tänkt att få lite bättre ordning på vad som händer och sker. Kommunal verksamhet har ju inte direkt världens bästa rykte om sig när det gäller effektivitet. Det ryktet är dock lite oförtjänt och vi gör faktiskt hela tiden vårt absolut bästa. Kraven på offentlig verksamhet känns som att de är mycket högre än för privat. Kanske är det för att det är folks skattepengar som betalar våra löner? Inte för att våra löner är mycket att skryta med jämfört vad motsvarande position inom den privata sektorn skulle ge. Statens kaka är liten men säker som det gamla talesättet säger.

Ärendehanteringssystem

Nu var det inte lönen jag skulle prata om utan vårt nya ärendehanteringssystem. Att få in alla på det kommer definitivt att vara en utmaning och något som kommer att ta upp en del av min tid. Många ”dumma” frågor väntar, men det är också en rolig utmaning: att försöka förklara teknik för någon som inte kan så mycket och helt enkelt vill att det ”bara ska fungera”. Det kommer att bli spännande.

Fixa till extra utrymme

När man bor som jag gör, hyfsat trångt och med yta som är ytterst begränsad, så vill man göra se till att utnyttja utrymmet på bästa sätt. Det handlar alltså om att hitta lösningar som frigör utrymme i olika rum. Ofta är det golven som är drabbade, i alla fall när det gäller mig, och det hopar sig rejält, vilket innebär att själva ytan jag kan röra mig på blir mindre och mindre ju mer saker jag lägger till i min inredning. Lyckligtvis har jag funnit ut av en lösning som gjort att jag sparat mycket yta på golvet, så att jag på nytt har ett hem som känns större, då den bobara ytan inte täcks av massa möbler.

Jag har nämligen lärt mig att bygga uppåt. För jag insåg att det fanns i princip ett halvt outnyttjat rum uppåt i min lägenhet. Alltså 50 procent av rummet som inte fylldes med något förutom en taklampa. Vad kunde jag då göra för att utnyttja det bättre? Jo, dags att börja kolla på olika hyllsystem och lösningar för väggarna.

Efter att jag var klar med hyllorna i vardagsrummet kunde jag börja packa dem med böcker, filmer, högtalare och mer därtill. Det gjorde att en del av mina möbler nu stod tomma, som typ bokhyllan och tv-hyllan. Efter att jag skruvat upp även Tv:n på väggen så blev tv-hyllan helt och hållet onödig, och det innebar att jag kunde sälja båda dessa möbler, med ett utökat utrymme som resultat. Så att bygga uppåt längs väggarna är ett extremt effektivt sätt att förändra snabbt i hemmet och ge dig själv mer yta. Mycket positivt och mycket välkommet!

Träna löpning har aldrig känts lättare

När jag har ett jobb som innebär att jag sitter ner väldigt mycket, så är det väldigt lätt att falla in i en lathet. Inte sagt att jag är lat i själva arbetet, utan att man helt enkelt blir så matt av en dag framför datorn att det inte finns någon kraft kvar till att röra på mig när jag kommer hem efter jobbet. Att det dessutom finns en stor och utbredd fikatradition här på jobbet gör det knappast enklare att hålla vikten på den nivån som jag vill vara på. Det har känts som att jag lika gärna kunde ge upp och bli en klassisk nidbild av IT-teknikern, men sin korpulenta kroppsform och ansträngda andning.

Lyckligtvis så har jag hittat min utväg för att undvika den utvecklingen. Det är nämligen så att jag var iväg med ett par kompisar och spelade tennis för några helger sedan. Jag var dum nog att glömma mina skor hemma, men som tur var hade en av vännerna med sig ett par extra skor som jag fick låna. Det här var inte vilka skor som helst, utan ett par ganska dyra skor, och det var som att sätta ner fötterna i moln. Om jag jämför med mina andra skor så bleknar de i jämförelse.

Så dagen efter gick jag till närmsta sportaffär och köpte mig ett par likadana. Efter att ha provat på att springa med dem så väcktes lusten på nytt av träning, och jag tror att jag sprang bra många mer kilometer än vad jag brukar göra, enbart för att jag hittade ett par nya skor. Det är intressant hur materialet ibland kan bli tungan på vågen som för en mot rätt riktning. Precis så var det i alla fall för mig med mina nya löparskor.

Jobbet känns intressant igen!

Ni som känner mig vet att jag sedan en tid tillbaka haft det riktigt drygt på jobbet. Det har känns oinspirerat och monotont, vilket har gjort att jag inte längre känner någon glädje av att gå upp på morgonen och sätta på mig kläderna, för att ytterligare en dag gå och pilla på kommunens alla datorer och servrar. För er som inte vet det så jobbar jag just nu på IT-avdelningen på kommunen, och det är väl inte det mest spännande av jobb du kan ha, men jag har sedan en längre tid tillbaka verkligen tyckt om det. Tills för några månader sedan.

Det började helt enkelt kännas tråkigt, inga nya utmaningar kom in och inte heller blev det mer lättarbetat. Det är gamla hjulspår som gäller och det är tråkigt, eftersom att det nästan inte alls går att göra något åt det.

Men så hände det en sak förra veckan. Det är nämligen så att våra mobiltelefoner på jobbet ska få sig en riktig säkerhetsöversikt, vilket betyder att vi behöver upphandla nya tjänster och dessutom finnas med i utvecklingen för att tjänsterna ska kunna anpassas till det syfte som vi behöver. Många använder idag sina telefoner privat, vilket är alldeles idiotiskt eftersom att det öppnar upp för säkerhetsintrång. Nu ska vi hitta en lösning på säkerhetsåtgärder och jag har blivit tilldelad ansvaret att se över arbetet och vara med och utveckla det. Med andra ord kommer mina arbetsuppgifter att förändras en del och det är verkligen något som jag ser fram emot!